Skrapa bilrutan
Jag kan tycka att hösten är underbar de dagar som solen skiner, då gillar jag hösten och alla dess färger.
Men att stå och skrapa rutorna tidigt på morgonen och känna hur kylan biter i fingrarna, det är trist.
Ikväll har jag varit och dansat Line Dance, det var skitkul men jobbigt, jag har ju fortfarande hosta och är hes som en kråka så jag har inte den kondisen som krävs ännu.
Imorgon är jag ledig från jobbet så då får jag en välbehövlig sovmorgon för sedan jobbar jag hela helgen och även måndagen.
Imorgon måste jag ta och städa, jag har ju inte orkat sedan jag kom hem från Turkiet eftersom jag blev sjuk. Jag hoppas att jag får både tid och ork över till att gå ut i skogen en sväng också, det återstår att se.
Nä, nu har jag inget mer att skriva så det får bli hej då så länge!
Lagat tanden!
Hela förmiddagen har jag varit så okoncentrerad för att jag skulle till tandläkaren, i bilen på vägen ner till folktandvården sa jag högt för mig själv med darrig röst "jag kan gapa- jag kan slappna av", usch stackars mig!
Väl i tandläkarstolen så skulle det tas röntgenbilder, och varför i hela fridens dagar är det så vassa hörn på plåtarna? Det går ju knappast bita ihop dem för de skär ju in både under tungan och i kinden samtidigt som tårarna sprutar!
Efter röntgen bad jag omgående om bedövning, och jädrar vad den tog! Jag har aldrig någonsin blivit så bedövad någongång.
Allt gick bra förutom att jag fick resa mig tvärt några gånger med en "högljudd kråsning" i tron om att den gamla fyllningen rasade ner i svalget på mig och en gång trodde jag att tandsköterskan tappade själva plåt-formen (som ska sitta runt tanden) ner i svalget, herrejösses, jag kände ju liksom något i svalget men efter att hon hade tittat efter och försäkrat mig om att inget fanns där så kunde vi fortsätta.
Ja fy sjutton, vad hemskt det är att sitta/ligga i denna tandläkarstol, i vanliga fall sväljer man helt automatiskt utan att tänka på det, men nu känner man efter hela tiden och man blir liksom fixerad av att man måste svälja.
Men nu är tanden lagad i alla fall och jag är 1465 kronor fattigare!
Men jag är otroligt stolt över mig själv för den förra tanden jag lagade, det var i augusti i förra året, den tanden har ilat hela tiden efter att jag lagade den men jag gick aldrig tillbaka och sa det, men NU berättade jag det. Det syntes på röntgen att den lagningen inte var okey så nu har jag fått en ny tid för att laga om den och det skulle inte kosta något.
Så den 8 oktober är det dags igen........."jag kan gapa - jag kan slappna av".
Nu får jag inte äta eller dricka, det kunde ta upp till 4 timmar innan bedövningen släpper. Jag är fortfarande jättebedövad, till och med hakan är bedövad, en obehaglig känsla bara det.
Nu ska jag ta och gå ner i tvättstugan och starta en maskin med tvätt!
På återseende!
Virrpanna
Tjolahopp!
I förrgår kikade jag och Mariana på Blocket och då hittade vi en bur till gojorna till ett lämpligt pris.
Den var 5 cm mindre djup än den vi har men var då istället 10 cm bredare, höjden var 30 cm lägre och det är ju jättebra för de nyttjar inte hela burens längd i alla fall. En stor nackdel med vår höga bur är att jag inte når upp när jag ska ta dem och det vet busfröet Zamira om, hon måste ALLTID springa långt bak så att jag måste hämta en stol för att nå henne.
I alla fall så fanns denna bur i Arbrå, nära och bra!
Lars ringde igårmorse för att höra om buren fanns kvar och det fanns den.
Så mitt på dagen efter att vi hade varit iväg och röstat så begav vi oss till Arbrå och köpte buren.
På vägen hem stannade vi till i Järvsö och gick på Condis och käkade, göttans!
Väl hemma så rengjorde vi buren ute på gården med borste och vattenslang. Nu saknas bara en skogsutflykt så att vi kan inreda buren med färska grenar och hänga in nya leksaker.
På kvällen skulle jag kolla på valvakan, men fy fan vad deprimerande! Det gick absolut inte som jag ville och dessutom så hade alltför många röstat på Sverigedemokraterna! Till råga på allt elände så lossnade en bit av min högra nedre främre kindtand samtidigt som jag satt och tittade på tv:n..........
Det blev bara för mycket, sinnet rann över och jag knäppte av den förbannade tv:n för att gå till badrumsspegeln för att inspektera tanden, jag har ju nästintill tandläkarskräck också!
Då hör jag hur Lars springer in i någonting som "klirrar" inne i gästrummet, jag vet att jag har ställt en bricka på golvet därinne med glas och porslins-souvenirer på från Turkiet........jag hör hur Lars svär, och som ursäkt formligen skriker han att det är ju så djävla mörkt därinne också så han kan ju inte se allt som står där!
Med min trasiga tand och tandläkarskräck så tålde jag inte mycket mer och jag såg framför mig hur mina fina souvenirer hade gått sönder, jag rusade in i gästrummet och skrek med jävligt hög stämma: "MÖRKT? Vadå mörkt?!! Har du hört talas om elektricitet!" och så visade jag Lars lysknappen genom att hysteriskt knäppa på och av den, och på och av den igen....så att han riktigt skulle fatta att vi har en lampa därinne, ha ha ha.
Ja herregud hur man kan bete sig när man blir irriterad och uppstressad!
I alla fall så hade ingenting gått sönder och vi brast ut i skratt båda två åt mitt "galna" utspel.
Imorse ringde jag till tandläkaren och jag ska få komma dit imorgon kl.13, usch och fy, men jag måste!
Idag skulle jag börja jobba kl.13, jag kom precis i tid, då fick jag reda på att jag skulle vara på förvaltninghuset på GAPT, helskotta det hade jag glömt bort, jag skyndade mig ner och jag kom bara ca 5 minuter för sent.
Jag skyller även det på min trasiga tand, jag kommer inte att vara riktigt koncentrerad förrän jag har mitt tandläkarbesök överstökat!
Nu hoppas jag att jag kan sova inatt så att jag inte ligger vaken och gruvar mig, det återstår att se!
God Natt Folket Och På Återseende!
Vinstlott!
Denna vecka har varit så hostig!
Jag kände redan på söndagen när jag kom hem att det gjorde ont i luftrören och på måndagen bröt det ut.
Jag har inte haft ont i halsen utan bara varit täppt i näsan och haft ont i luftvägarna och en djävulsk hosta.
Igår var jag ledig från jobbet som tur var, jag har ju knappt sovit på hela veckan för att jag har hostat så hemskt, Lars har knappt fått en blund i ögonen heller.
I alla fall så sov jag nästan till 12.30 igår, jag hade så ont bak i ryggen på vänster sida så jag var säker på att jag hade fått lunginflammation. Man får ju träningsvärk i ryggen av att hosta också men då borde det ju göra lika ont på båda sidor.
Jag åkte i alla fall in till farbror doktorn för att vara på den säkra sidan, jag hade ingen lunginflammation utan det var virus. Jag fick både nässpray med cortison i och så fick jag coccilana-etyfin mot hostan.
Sedan for Lars och jag på Delins och handlade. Utanför stod representanter för FUB och sålde lotter. Självklart vill man ju stödja ett sådant ändamål, så vi köpte två lotter.
När vi kom hem så skrapade jag den ena lotten - ingen vinst, Lars skrapade den andra lotten och tro ni inte på sjutton att vi vann 1000 kronor på reseshopen! Gud vad roligt, nu kan vi åka på nåt skoj till Stockholm. De har ju massor av olika resor att välja på, så vi ska nog kunna hitta något som passar oss.
På kvällen for vi och hämtade Mariana för att åka till Järvsö i ett ärende och sedan for vi till kondiset och fikade.
Jag valde en chokladfudge-bakelse och till den kunde man välja grädde eller vaniljglass, jag valde grädde.
Och Lars...... ha ha ha haaaa....... valde kramforskaka och så sa han till servitrisen att han ville ha vanilj till sin kramforskaka, och då tänkte han sig vaniljsås, fast hon nyss hade sagt klart och tydligt att det fanns grädde eller vaniljglass.
In på en assiett kommer hans kramforskaka med en kula vaniljglass ovanpå, ha ha ha det var så fult!
Här kommer en bild på den:
Ja ni ser ju själva...... herregud vad vi skrattade!
I lla fall när jag skulle lägga mig igår var jag lite tveksam om jag skulle våga ta av hostmedicinen eller inte, den kan ju ge kramp i gallvägarna. Och jag har ju gallbesvär sedan förut, så jag tog den minsta dosen för säkerhets skull.
Jag hostade mindre inatt men när jag vaknade så hade jag världens klåda på skinkan, jag hade fått fullt med utslag på ena skinkan och det är säkert av hostmedicinen, så nu kommer inte jag att använda den något mer!
Varför ska jag bli drabbad av allt konstigt för?!
Vi började morgonen med att lösa melodikrysset och så har vi duschat alla gojorna. På eftermiddagen kom Lars arbetskamrat och hans 2 döttrar och hälsade på.
Nu har min storasyster kommit hit så nu är det bäst att jag avslutar så att vi kan fika.
På återseende och ha en fortsatt trevlig lördagkväll!
Rese-berättelse!
Ni som har hängt med och läst min blogg vet ju att Madeleine och jag har varit i Alanya i Turkiet i en vecka.
Nu tänkte jag skriva lite om vår underbara semestervecka.
Resan dit tog lång tid p.g.a förseningar så vi var inte framme på hotellet förrän klockan 4 på morgonen, då var vi ordentligt trötta.
Vi fick det perfekta läget av rummet, det låg i samma byggnad som receptionen, butiken och där Vings personal höll till om man undrade något.
MEN........alldeles utanför vår balkong fanns en skola där de fick lära sig att be och på taket på den byggnaden fanns två enorma högtalare.......... det gick alltså inte att undgå att höra deras böneutrop 5 gånger om dagen!
Allt var perfekt, som ett paradis!
Hotellområdet hade stora grönområden med fruktträdgårdar.
Det fanns tre olika bad-pooler, så det var aldrig trångt att bada och det fanns alltid solsängar att tillgå.
Det var ett kort gångavstånd till havet. I havet var det 30 grader varmt, det vara varmare i havet än det var i poolerna!
Hela veckan hade vi mellan 37 och 40 grader varmt i luften.
Miljön var fantastisk, jag bara älskade palmerna och bergen och alla underbara blommor och buskar var som en fröjd för ögat!
Man såg kameler lite överallt som var klädda i vackra tygstycken och smycken, men jag tyckte faktiskt lite synd om kamelerna för det var ju så varmt!
Och så har vi då människorna som bodde där, turkarna, jag bara älskade dem!
Vilka trevliga och gästvänliga människor.
Varje kväll hade de buffé och show utomhus på hotellet, vi var med och såg alla showerna men åt endast 2 gånger på hotellet, resten av kvällarna begav vi oss ut på egen hand och åt.
Man blev så glad av att gå på restaurang, de som jobbade där både spexade, busade och showade, de var så roliga. De rockade loss till musiken och rätt var det var så kunde de rycka upp en gäst för att dansa, Madeleine blev så klart uppryckt.
Madeleine och jag sa till varandra att herregud vad de ska tycka att det är stelt på våra restauranger här hemma i Sverige.
De var mindre roliga när man skulle handla, jösses, det var en pärs!
De var som plåstrade på Madeleine hela tiden, jag blev erbjuden både en butik och kameler för henne, ha ha, men jag tackade nej! ha ha
Vi träffade också trevliga människor som ville ta med oss ut på utflykter, men det vågade vi inte eftersom man inte kände dem, men Madeleine har bytt mailadress med två av dem.
En av dem var delägare i båten som vi åkte på båt-tur med, han var jättetrevlig och hjälpsam, Madeleine blev nämligen så sjösjuk så hon blev liggandes på en brits i skuggan. Båtturen tog ca 5-6 timmar och jag kunde inte vika av från hennes sida på hela tiden, jag måsta finnas till hands i fall att......., alla var nämligen inte lika försiktig utan mer gåpåig!
Vi blev även bjuden av honom att deltaga i att Ramadan var slut, en familjefest med mycket mat och gåvor, vi förstod att det var väldigt stort och en ära att bli bjuden på det, men vi tackade ändå nej till det.
Vi har handlat jättemycket, jag har köpt både märkeströjor, klänningar, smycken och två guldringar.
En kväll på hotellet så hade Panda leather modeshow, vi vann på en lott, så dagen efter kom de och hämtade oss på hotellet och skjutsade oss till butiken. Där fick Madeleine välja en gåva och så fick vi handla kläder till inköpspris och 25% rabatt på det. Jag köpte en jättefin skinnjacka, jag är så supernöjd!
Sedan skjutsade de oss tillbaka till hotellet igen.
I Oba centrum kände folk igen oss, helt otroligt! De hojtade och vinkade till oss om vi hade varit i deras butik innan.
Det var också väldigt viktigt för dem att fråga om släktskapet, det var riktigt kul! För jag kände mig så ung och vacker, ha ha, för flera trodde helt enkelt inte på att jag var Madeleines mamma! De trodde att vi var systrar!
De sa att jag absolut inte kunde vara äldre än 33 år, "stolt", ha ha.
Jag spände ögonen i Madeleine och sa att hon absolut inte fick avslöja min ålder, man måste väl få passa på och njuta av att höra att man ser ung ut!
Nåväl, nu är man tillbaka till Sverige och verkligheten igen!
Här hade verkligen blivit höst på denna vecka vi varit borta.
Jag har blivit förkyld och har så ont i luftrören, jag har dock jobbat ändå, nu ska jag bara jobba en dag till och sedan är jag ledig fredag, lördag och söndag.
I alla fall så är jag så otroligt glad och lycklig åt att jag har kunnat göra denna resa med Madeleine!
Jag ska lägga upp kort på bdb så fort som möjligt men än så länge får ni nöja er med detta kort på mig och Madeleine!
På återseende!
Packar
Nu håller jag på och packar inför resan till Turkiet imorgon.
Klockan 18.05 imorgon går planet och jag längtar såååå till sol, värme, bad, ledighet m.m.
Vi kommer hem igen söndag den 12/9.
Ha det så gott allihop och på återseende!
