Puh! Vilken pärs!
Hela förmiddagen har jag varit så okoncentrerad för att jag skulle till tandläkaren, i bilen på vägen ner till folktandvården sa jag högt för mig själv med darrig röst "jag kan gapa- jag kan slappna av", usch stackars mig!
Väl i tandläkarstolen så skulle det tas röntgenbilder, och varför i hela fridens dagar är det så vassa hörn på plåtarna? Det går ju knappast bita ihop dem för de skär ju in både under tungan och i kinden samtidigt som tårarna sprutar!
Efter röntgen bad jag omgående om bedövning, och jädrar vad den tog! Jag har aldrig någonsin blivit så bedövad någongång.
Allt gick bra förutom att jag fick resa mig tvärt några gånger med en "högljudd kråsning" i tron om att den gamla fyllningen rasade ner i svalget på mig och en gång trodde jag att tandsköterskan tappade själva plåt-formen (som ska sitta runt tanden) ner i svalget, herrejösses, jag kände ju liksom något i svalget men efter att hon hade tittat efter och försäkrat mig om att inget fanns där så kunde vi fortsätta.
Ja fy sjutton, vad hemskt det är att sitta/ligga i denna tandläkarstol, i vanliga fall sväljer man helt automatiskt utan att tänka på det, men nu känner man efter hela tiden och man blir liksom fixerad av att man måste svälja.
Men nu är tanden lagad i alla fall och jag är 1465 kronor fattigare!
Men jag är otroligt stolt över mig själv för den förra tanden jag lagade, det var i augusti i förra året, den tanden har ilat hela tiden efter att jag lagade den men jag gick aldrig tillbaka och sa det, men NU berättade jag det. Det syntes på röntgen att den lagningen inte var okey så nu har jag fått en ny tid för att laga om den och det skulle inte kosta något.
Så den 8 oktober är det dags igen........."jag kan gapa - jag kan slappna av".

Nu får jag inte äta eller dricka, det kunde ta upp till 4 timmar innan bedövningen släpper. Jag är fortfarande jättebedövad, till och med hakan är bedövad, en obehaglig känsla bara det.

Nu ska jag ta och gå ner i tvättstugan och starta en maskin med tvätt!

På återseende!