Igår hade jag svårt för att somna.
Från att ha känt en sådan förtvivlan, bitterhet och frustration i så många veckor och helt plötsligt så löser sig allting på en gång!
Det blir så chockartat, ovant och svårt att ställa om sig på en gång.
Jag är fortfarande så otroligt lycklig men den där overklighetskänslan finns där, hjärna och hjärta går väl inte riktigt hand i hand ännu.

Jag sov i alla fall till klockan 8.30 i morse, efter att ha läst tidningen och ätit frukost så kröp jag ner i sängen igen, jag kände mig så trött.
Sov lite mer, löste sudoku och korsord och tog det bara lugnt.
Klockan 15 ringde Emelie och påminde mig om att jag skulle hämta henne vid 16-tiden, ojdå då kom jag på att det kanske var dags att hoppa in i duschen och få på sig lite kläder.
Då kom jag på att jag måste ju sätta i motorvärmaren i bilen, hmm..... skulle jag duscha och klä mig först för att sedan sätta i motorvärmaren? Men då hinner ju tiden ticka iväg, äh tänkte jag, jag sätter i motorvärmaren före!
Så jag gjorde det igen...... gick ut i morgonrocken alltså.
Jag hade min långa röda morgonrock, kängor, svarta handskar och så drog jag på mig Madeleines kvarlämnade stickade rosa mössa med en tofs mitt uppe på huvudet (och fråga mig inte varför i hela fridens dagar tog jag på mig den för?), jag tog med mig kabeln och sopen ut och så började jag sopa av bilen när jag hör ett -Hej!, jag tittar upp och ser en karl som är ute och går, av hans min att döma så förstog jag att han var både förvånad och lite road över situationen.
Jag hejade tillbaka och tänkte för mig själv att det är då väl själva fan...... här står jag och ser ut som ett annat spektakel, hur ful kan man va!?
Jag försökte verka oberörd, och hur lätt är det när man står iklädd i en lång röd morgonrock och en rosa stickad mössa med tofs, jag fortsatte sopa i väldigt snabb fart, då säger han  - men nu får det väl räcka med snö!
- Ja, svarade jag, nu får det räcka med snö!
Sedan gick karln vidare gudskelov!

När jag kom in så ringde Lars, så då skulle jag berätta det som hänt för han men då bara skrattade jag åt det hela.
- säg inte att du hade den rosa mössan på dig? sa Lars
- Joooo, sa jag.
- Men för i helvete Lena..... jag ska slänga den där jävla mössan och köpa en ny åt dig!
Så antagligen passar inte jag i Madeleines mössa, ha ha.

I alla fall så hämtade vi Emelie och så har hon varit hos oss ikväll, hon och jag har analyserat en av Karin Boyes dikter utifrån flera, flera frågeställningar. Hon hade det i läxa.
Det var skitkul, vi resonerade fram och tillbaka och så gjorde vi en analys på en kladd, och så bröt vi ner det på ytterligare en kladd.... och tredje gången gillt så blev det skitbra!
Nästa läxa ska hon analysera en bild, hon ska komma hit då också. Kul!

Nu gott folk så avrundar jag här, ha det så bra!